Tiden går fort

Det känns som att det va igår jag skrev sist, men tiden går så fort så nu är det snart dags för tentor igen. På måndag och tisdag beger jag mig till huvudstaden igen för att sätta mig i skolbänken och skriva så pennan glöder.

Igår var jag iväg till barnsjukhuset "Hospital Luis Calvo Mackenna" i Santiago för att donera blod. Hemma i Sverige var jag blodgivare så det kändes självklart att donera även här i Chile. Här är det stor brist på blodgivare. Det gick till på ungefär samma sätt som i Sverige. Först blev jag intervjuad, efter det mätte de mitt blodtryck samt hemoglobinvärde och sedan fick jag donera ca 450 ml blod. När det var klart fick jag vila en stund och dricka juice. Precis som förra gången när jag donerade drabbades jag även nu av molande huvudvärk, så hela dagen fick jag dricka mycket vätska.
 
Klimatet har blivit varmare och vissa dagar har det varit uppemot 25-30 grader och ändå är det fortfarande vinter(!). Fast på nätterna är det dock fortfarande kyligt.

Jag hoppas innerligt att jag blir godkänd på tentorna som jag ska skriva nästa vecka. Detta skulle betyda att jag kan ta det lite lugnare under nästkommande månad, och riktigt kunna njuta av att min mamma och storebror kommer att vara här. Som sagt går tiden så fort och snart är de äntligen här. Äntligen ska jag snart få åka till flygplatsen och ta emot dem.

Jag måste erkänna att jag under de senaste månaderna har kännt av en viss depression. Vissa dagar har verkligen varit svarta. Jag känner som ett stort hål inom mig, som att något saknas. Den biten som saknas är min familj, att ha något eget, känna mig oberoende av andra. Jag känner även mycket press, på att jag måste få min titel snart... Ibland har jag funderat på att kasta in handduken..men sen ångrar jag mig. Jag måste kämpa vidare.

Jag, mamma och mina storebröder när vi var små. Det är Juan (med blå tröja) som ska komma hit med mamma. Hade varit jättekul om Sebba också hade kunnat komma ❤️
 
Jag och älskling ❤️
 
Jag och mamma ❤️
 
Hela min familj ❤️
 
 

Kommentarer :

#1: J molin

Förstår dig om du saknar din mamma och alla andra också så klart. Ens mamma är ju alltid bäst. Kämpa på Madde och lycka till med tentorna 😃

Svar: Ja visst är det så ❤️Tack så mycket Jossan ❤️ hoppas att det är bra med dig och din egna lilla familj 😊 kram
Madeleine Pizarro Torrijos

skriven
#2: Shanki

Älskade syster, snart är vi där. Min ömmande axel är tecken nog (åt helvete med sprutor :P). Skönt med lite värme för det börjar bli riktigt jäkla kallt här redan och det regnar konstant numera.

Svar: Ja, äntligen ❤️ haha ja det är ett tecken 👍 ja det blir gött det för er med lite värme hihi och regn kommer ni nog inte få se mycket av här.
Madeleine Pizarro Torrijos

skriven
#3: Katarina

Kämpa på Madeleine!!!

Svar: Det ska jag göra 😉😊💕
Madeleine Pizarro Torrijos

skriven

Kommentera inlägget här :